Information till lärare
Det här en samling elevuppgifter som handlar om föremål som källor till det förflutna, i det här fallet skeppet Vasas tid, med delar av Vasamuseets unika föremålssamling som arbetsmaterial. Källmaterialet vi har valt ut är två slutna fynd i form av tunnor med innehåll och bomärken som har hittats på många föremål.
De här lektionsuppläggen utgår från föremål som finns i Vasamuseets digitala samling, som är öppen för alla. Materialet består av frågor och övningar till elever i grupp och på egen hand. Uppgifterna leds av en lärare i klassrummet och består av film, bilder, texter och 3D-modeller. Materialet är uppdelat i olika lektioner: Lektion A och Lektion B.
För vem?
Lektionsmaterialet är riktat till årskurs 4-6 och är kopplat till kursplanen i historia, LGR22.
Syfte och läroplan
Syftet med det här lektionsmaterialet är att eleverna får bekanta sig med ett historiskt källmaterial i form av föremål i slutna fynd, träna på att ställa källkritiska frågor till materialet och ta reda på vad det kan berätta om livet på ett krigsskepp och om människor i Sverige på 1600-talet.
Kopplingar till kursplanen i Historia årskurs 4-6 Lgr22
Centralt innehåll kopplat till perioden Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800:
• Vad historiska källor är, till exempel arkeologiska fynd, texter, muntliga berättelser och digitalt material, och hur de kan användas för att ge kunskaper om det förflutna.
• Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället.
• Vad historiska källor från tidsperioden kan berätta om det förflutna.
Kunskapskrav för årskurs 6
Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger något exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.
Eleven för också enkla resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.
Lektionsmaterial från Vasamuseets pedagoger, testversion december 2022.
Om fynd och källor från Vasa - en introduktion
Efter 333 år på sjöbotten bärgades skeppet Vasa. Bland lera och skräp i skeppet fanns många skatter: Packade tunnor och kistor av trä och en mängd lösa föremål. Tänk dig att få öppna en låda som varit stängd i nästan 400 år, och som senast rördes av en människa som kanske åkte med Vasa. Hur skulle det kännas tror du? Kan föremålen ge dig kunskap om hur det var att leva i en annan tid?
Fakta om föremål som källa
Historiska källor är allt det som historiens människor har lämnat efter sig: texter, bilder och föremål.
Också sådant som byggnader och skepp som Vasa räknas hit! Källmaterial i form av föremål kallas ibland för arkeologiska källor. På Vasamuseet finns massor av föremål som kan fungera som källor till historien. I vår samling finns faktiskt mer än 40 000 föremål som har hittats i och runt om Vasa!
Slutna fynd
Med ett slutet fynd menas en samling föremål som lagts ner på samma plats samtidigt. Lite som en tidskapsel som ligger orörd tills någon öppnar den. Det kan exempelvis vara en kista eller en tunna med innehåll. Det kan också vara en grav med gravgåvor. På Vasa har många slutna fynd påträffats, både tunnor, kistor, skrin och askar.
Skillnaden mellan slutna och lösa fynd
Ett lösfynd är ett ensamt föremål som hittas och som alltså inte ingår i en grupp.
Ofta har ett slutet fynd mer att berätta för eftervärlden eftersom man vet att föremålen som packades eller lades ner var planerade och hade ett syfte. Med ett lösfynd kan det vara svårare att förstå vad föremålet har för anknytning till platsen där det hittas. Användes det just där eller har det tappats, flutit iland eller rört på sig av annan anledning?